När är ekonomi läskigt? (Eller: konsten att skapa positiv energi.)
Som ekonom får man oftast ett stort ansvar vilket är roligt och utmanande, men med det följer ofta en viss anspänning och nervositet… eller ska man kalla det pirr i magen? Eller för att tala i klartext: vissa delar av ens arbete ger betydligt större huvudvärk än andra. Men vad är det egentligen som ger oss dessa tudelade känslor? Vad är det som är läskigt med ekonomi?